"Alla som bedriver jakt har en skyldighet till viltvård"

Vildvård är grunden till att vi kan jaga. Att vara jägare innebär mycket mer än själva skottet. För den som inte ser mer än detta missar poängen. De flesta jägare gör jakten och umgänget med naturen till en livsstil.

Att vårda det man kallar kapitalet, dvs den grundstam som behövs för en stationär stam, är grunden till lyckade jakter. Jägare gör inventeringar och uppskattar viltstammen storlek på sin jaktmark. Detta är grunden till den planerade jakten den kommande hösten.

Om det förefaller vara lite rådjur under en säsong och våren därefter (hondjuren har få kid) så jagas inga rådjur året efter. Man ser istället till att de få som finns där får det extra bra så att de kan klara av att föränta sig. Om stammen visar sig god året efter kan man ta ut något av räntan. Det finns många exempel på hur duktiga jägare lyckats vända en viltstam med ett par års god förvaltning. Det är just vad det handlar om; Viltförvaltning. Detta ansvar förvaltas av de allra flesta jägare men missbrukas av del. Tyvärr får hela kåren lida för dessa fakta.

Exempel på viltvård kan vara stödutfodring under stränga vintrar. De äldre djuren har det svårast under omständigheter men genom utfodring får de lättare att hitta mat. Redan efter ett par centimeter snö uppstår svårigheter. Energin som annars går åt till födosök kan sparas till värme.

Genom att anlägga så kallat foderåkrar kan många arter hitta mat under större delen av året.

Många anlägger Viltvatten, något som alla arter har nytta av. Det primära syftet med ett viltvatten är att skapa trivsel för det vilda. När man uppnått detta kan man planera jakt. Var dock sparsam med tillfällena eftersom viltet snabbt lär sig var faror hotar.

Att skapa gömlsen för fågel och hare är att ge dem skydd för både väder och predatorer.

Salstenar innehåller bland annat Selen som är bra för klövviltets syresättning. Selen är en skarpare variant av E-vitamin. Varje år säljs runt hundratusen sådana stenar i Sverige.

Att fälla träd som ger djuren tillgång till tidiga skott under sega vintrar är också viltvård. Energin i ett skott ger viktigt tillskott för klövvilten när vintern hänger kvar under mars, april.

Att förse dammar med nästen för fåglar ger dem möjlighet till skydd mot predatorer som de annars inte skulle ha.

Under förvåren är det dessutom viktigt att hålla nere stammen av kråkfåglar. När de får ungar så kan de enkelt tömma femtio-talet gräsandsbo på dess ägg. Visst har de också existensrätt men eftersom deras födosökområde är begränsat och deras födoval tillgångsstyrt, blir skadan i stort sett hundraprocentig. Att hålla efter räven räknas för de flesta som viltvård. Man räknar med att var fjärde fött rådjur faller offer för Mickel (rävens skällsord).

Grävlingen frossar i fågelägg så det kan finnas anledning till att hålla efter en stam av dessa individer.

Under aktiviteten viltvård räknas dock inte byggande av jakttorn, vilket en del tycks tro.

Räven är en större predator än vad många anar - för en god stam av rådjur krävs hård beskattning. Mest effekt på predatorn får man genom att bedriva rävjakt under årets första månader.