Trofe, Trofé, ett jaktminne för den som är skytt

Vad är det som gör en trofe, trofé så viktig för många jägare? Trofén är skyttens behållning. Han/Hon får behålla ett fysiskt bevis på att han/hon nedlagt en välutvecklat byte. Väggen med dessa troféer bevisar kompentens och beslutsamhet för gästande. Man vill kanske tala om hur rådig man hade varit under jägarstenåldern? Att man under primitiva former också håller överlevnadskompetens, något som vi sällan behöver eller kan för den delen, bevisa idag.

"Det ska vara stora kroppar som faller mot marken", skriver Pär Lorentzon i boken "Stora Machoboken". Vad han menar är att ju större bedriften är (ju större djur), ju mer krediteras jägarens CV. Som ett resultat av detta får vi en stam med genetisk försämring. Om alla ska skjuta ett kapitalt djur med stora horn eller betar så kommer det att råda brist på dessa genetiska ledstjärnor inom viltstammarna. Ett exempel på detta är den situation som vi idag har i Sverige gällande älgstammen. Alla jägare visualiserar en stor tjur när de ska somna in, natten innan älgpremiären. Handen på hjärtat; Det är få som går till älgjakt och funderar på en kalv.

Troféjakt är en stor industri. Det finns i skrivande stund kronhjortar i Ungern som är sålda, vildsvin i Polen som ska drivas och älgar i Norrland som ska falla för tyska skott. Det är det man vill ta med sig hem och visa sina vänner. Detta är ett faktum.

Dock är man beredd att betala stora summor för att få fälla den stora hjorten, den store galten eller den kapitale älgtjuren. Pengar som skapar möjligheter för folk att utvecklas. I vissa delar av afrika står jakten, troféjakten för en stor del av regioners inkomster. Utan dessa inkomster hade kanske flera stammar av vilt skjutits bort av tjuvjägare. Nu finns det intresse av att värna om dessa individer till besökande troféjägare. Visst finns det utrymme för en moralisk diskussion men faktum är att detta är just idag den bästa modellen för Afrika.

*Hochsitz - tysk namn för en stege, lutat mot ett träd. Längst upp finns en yta och skjutstöd för jägaren.

Bedöming av Trofé - hur gör man? Hur går det till?

En trofé måste torka minst 3 månader innan den kan bedömas. En trofébedömare kan neka till mätning av troféer om man bedömer dessa ej torkade. Genom att väga hornet kan du får en grov uppfattning om medaljens valör.Väger trofén (kapad genom ögonhålans mitt) 350 gram så räcker den ofta till brons, cirka 400 gram behövs till silver och 450 gram till guld.

Det är bara rådjur som grovt kan uppskattas på detta sätt. Andra viltarter måste mätas. För vildsvinsbetar så krävs en längd av underbetarna om minst 20 cm för att vara i närheten av ramen för medaljklass.

Oftast tjänar man på att mäta råbockstrofén vid helskalle. Vi har en god stam av råbock i Sverige, det finns många grova individer. Om en trofé bedöms med hel skalle så drar man ifrån 90 gram på hornvikten. I själva verket väger underdelen av skallen (utan underkäke) ofta 100-110 gram.

Monterade fällhorn eller troféer där hornstängerna skruvats fast, kan inte blir föremål för trofébedömning. Troféer kan skapas på flera djur men vanligast är hjortdjuren, även kranier och skinn av stora rovdjur kan mätas. De flesta trofébedömare mäter älg, rådjur och vildsvin.

Det kostar 400 kronor att göra en hormbedömning hos Jägareförbundet, är du medlem betalar du 250 kr per trofé. En medalj kostar 100 kronor. Du får ett värderingsintyg som dokumentation.

Jägarnas riskförbund erbjuder samma tjänst, här kostar det 230 kronor och då ingår medalj. Även hos dessa får man ett värderingsintyg.