Miljomat, miljömat, viltmat är bättre för vår miljö

Viltkött är inte bara smalmat utan även miljömat, miljomat. Att välja viltkött framför kött från tamboskap, odlat kött skulle vara bättre för vår miljö är ett påstående med belägg.

Det miljöpris som måste betalas för att framdiva ett kilo kött från tamboskap är att vi ökar på den globala uppvärmningen, Global warming. Alla aktiviteter som krävs runt tamboskap, innan det hamnar i din gryta, ger utsläpp och miljöförsämringar.

I en skrivelse från Food and Agriculture Organization of the United Nations 2006-11-29, finns följande publicerat:

Våra husdjur utgör ett stort hot mot miljön

Vad orsakar mest utsläpp av växthusgaser, att föda upp kor eller köra bilar?

Vad tror du? Enligt en nyutkommen rapport från FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, FAO, bidrar boskapssektorn till mer växthusgaser, mätt i koldioxid som jämförelsegas, än transportssektorn. Dessutom är boskapen en stor källa till förstörelse av världens mark- och vattentillgångar.

Henning Steinfeld, chef för FAO:s informations- och policyavdelning för boskapsskötsel och huvudansvarig för rapporten, framhåller att "boskapssektorn är en av de främsta huvudorsakerna till dagens allvarligaste miljöproblem. Omedelbara åtgärder krävs för att finna lösningar på problemet".

Med ett större välstånd konsumerar människor mer kött och mjölkprodukter varje år. Den globala köttproduktionen uppskattas ha mer än fördubblats från 229 miljoner ton åren 1999/2001 till 465 miljoner ton till år 2050, medan man uppskattar att den totala mjölkproduktionen kommer att stiga från 580 till 1043 miljoner ton.

Den globala boskapssektorn växer snabbare än någon annan jordbrukssektor. Den utgör levebröd för cirka 1,3 miljarder människor och bidrar till 40 procent av världens totala jordbruksproduktion. För många fattiga bönder i utvecklingsländer är boskap även en källa till förnyelsebar energi och huvudkälla till organisk gödsel för deras grödor.

För en så snabb tillväxt blir priset på miljön mycket stort, enligt FAO:s rapport, "Livestock's Long Shadow - Environmental Issues and Options". Effekten på miljön per producerat boskapsdjur måste halveras, för att kunna undvika större skador än de nuvarande, enligt rapporten.

Om man räknar med utsläpp från markanvändning och förändringar av markanvändning, står boskapssektorn för nio procent av den koldioxid som kommer från människorelaterade aktiviter, men utsläppen från boskapen producerar en mycket större andel av giftigare växthusgaser. Den står för 65 procent av den människorelaterade produktionen av dikväveoxid, vilket har 296 gånger högre global värme potential än koldioxid. Det mesta av denna gas kommer från boskapsgödsel.

Boskapssektorn står också för 37 procent av all människoframkallad metangas. Detta är 23 gånger mer värmeframkallande än koldioxid och produceras till stor del av matspjälkningssystemet hos idisslare. Den svarar dessutom för 64 procent av ammoniak, vilket är en höggradigt bidragande faktor till surt regn.

Det framgår av rapporten att boskapssektorn använder 30 procent av jordens totala landyta, mestadels som permanent betesmark men detta inkluderar också 33 procent av den globalt odlingsbara jord som används för att producera boskapsfoder. Eftersom skogar skövlas för att skapa ny betesmark är det en bidragande motor till den globala skogsskövlingen, framförallt i Latinamerika där exempelvis 70 procent av tidigare skogsmark har omvandlats till betesmark.

/Redaktionen Viltrecept